Så fungerar markvärme

Kärt barn har många namn. Markvärme kallas också jordvärme eller ytjordvärme och är en miljövänlig och kostnadseffektiv väg till att värma upp ett hus. Markvärme innebär kortfattat att en värmepump kopplas ihop med en flera hundra meter lång kollektorslang som grävs ner en dryg meter ner i marken. Här finns värme lagrad året runt och denna värme skickas till värmepumpen som trycker upp antalet plusgrader och sedan skickar in värmen i huset. Egentligen är det fråga om solenergi, eftersom värmen i marken är just lagrad solvärme.

Markvärme, jordvärme och ytjordvärme är alla samma sak - och är allihop en variant av geoenergi.

Värmen från solen lagras i marken och kan utvinnas i stort sett året om.

Markvärme och jordvärme är samma sak.

Markvärme och jordvärme är två varianter av geoenergi (länk wikipedia). I detta fall är det helt enkelt två begrepp för samma typ av uppvärmning. Ibland används även ordet ytjordvärme, vilket  passar bra då det hela går ut just på att ”suga upp” värmen i det ytligaste lagret av jorden.

Men detta var bara snabbversionen, läs vidare så tittar vi på hur det hela går till i detalj. Du kan även hoppa direkt till avsnitten om kollektorslangens funktion och längd, själva markvärmepumpen och risker och möjligheter med markvärme.

Så fångas värmen upp med hjälp av markvärme

Utgångspunkten för alla värmepumpar är att man utnyttjar den värme som finns naturligt i exempelvis marken, luften eller på sjöbotten. När det gäller jordvärme så är idén att samla upp värme över en stor yta men inte särskilt djupt (alltså tvärtom jämfört med bergvärme).

markvärme kollektorslang markvärmepump

Kollektorslangen skickar ut kall vätska som värms upp av solvärmen i marken.

I praktiken innebär det att man gräver upp en yta på några hundra kvadratmeter (mellan 200 och 400 m2 är standard) där en ”kollektorslang” läggs. Exakt hur djupt och på vilket sätt den läggs beror på förutsättningarna för tomten och jordtypen men generellt ska den ligga på en meters djup och alltid ha ungefär en och en halv meter mellanrum mellan slangens slingor.

På bilden här till höger ser du en enkel illustration av hur det kan se ut. Slangen slingrar sig (nedgrävd) runt på tomten där den drar åt sig markvärmen för att sedan ringla sig tillbaka till värmepumpen som installerats vid huset, där växlas värmen upp och förs in i villan.

Kyla ut och värme in

I denna kollektorslang finns en köldbärare, eller en frostskyddsvätska, som rinner genom den långa slangen (oftast mellan 200 och 500 meter lång). På vägen genom marken så värms den kalla vätskan upp, även om det är kallt ute så kommer den kalla vätskan i slangen ändå att värmas upp av den lilla värme som finns i jorden.

Kollektorn – djup och mellanrum

Kollektorn består alltså av en slang fylld med en köldbärare, så kallad brinevätska. Oftast så består blandningen av etanol eller etylenglykol och vatten. Vätskan fryser inte förräns vid riktigt låga temperaturer och har en utmärkt förmåga att fånga upp värme.

Slangens längd avgör sedan hur mycket värme vätskan samlar upp. För en mer kraftfull värmepump behövs helt enkelt en längre slang.

Hitta en markvärmeinstallatörSlangen grävs ner på runt 1 meter djup. Det är också viktigt att det är ungefär 1,5 meter mellan kollektorslingorna för att de inte ska ”konkurrera” med varandra om värmen och för att slippa tjälskott. Slangen bör heller inte grävas ner i jord där det finns vatten eller avloppsledningar, resultatet kan i så fall bli fula missfärgningar på tomten där kollektorslangen ligger.

Mer om kollektorslangen

Slangen får inte ligga för nära en vattentäkt. Om frostskyddsvätskan i slangen på grund av en olycka skulle läcka ut så kan det få allvarliga konsekvenser för dricksvattnet. Därför ska kollektorn aldrig vara närmare än 20 meter från vattnet.

Det är även klokt att i samråd med din markvärmeinstallatör bestämma hur ni ska märka ut var slangen är nergrävd. Både för ditt eget minnes skull men också för att du ska kunna informera en eventuell nyinflyttad den dagen du säljer huset. Vid försäljning är det alltid bra att lyfta fram en värmepumpslösning  – dessa är värdehöjande!

Hur lång slangen ska vara beror helt på vilken dimensionering som krävs, har du tidigare haft uppvärmning med olja kan du schablonberäkna att det krävs cirka 100 meter kollektorslang/m3 av tidigare oljeförbrukning. Du kan också läsa mer om dimensionering av markvärme här.

Så fungerar en markvärmepump

När slangen fångat upp och transporterat värmen hela vägen runt slingan och in till värmepumpen är det dags att denna dyra maskin gör sitt jobb, eller hur! Så här går det till:

Din markvärmepump tar emot köldbärarvätskan som nu värmts upp av jordvärmen. När vätskan kommer in i värmepumpen finns där ett köldmedium som omvandlas till gasform även vid mycket låga temperaturer. Detta gör att gasen som nu bildas sätts under tryck av en kompressor. Det ökade trycket gör att värmeenergi bildas, värme som nu värmer upp vattnet som sedan går ut i husets vattenburna värmedistributionssystem.

Kanske låter det krångligt, men det är det egentligen inte. Det du som värmepumpsinnehavare behöver veta är att värmen fångas upp i marken, växlas upp i pumpen, och transporteras in i ditt hem. Denna process pågår ständigt och eftersom värmen i marken aldrig tar slut är det egentligen bara värmepumpens livslängd som avgör hur länge du kan ha glädje av din markvärme.

Värmepumpen levererar 85 procent av värmen

En korrekt installerad värmepump med en tillräckligt stor markvärmeslang gör att ditt hus nu kan värmas till 85 % med hjälp av markvärmepumpen. Anledningen till att det inte är 100 procent beror på att de allra kallaste dagarna på året, när vi pratar under -20 grader, så räcker inte en normal värmepump till.

Man kan alltid installera en mycket kraftfullare värmepump och längre kollektorslang än vad man behöver men då blir också projektet sannolikt avsevärt dyrare och därmed inte lönsamt över huvud taget. Därför brukar det bästa vara att under de kallaste dagarna ha en elpatron som skjuter till energi när det behövs.

Värt att poängtera är att markvärmen skapar varmvatten som både kan användas i kök och badrum, samt till själva uppvärmningen av inomhusmiljön. Två-i-ett-uppvärmning alltså! För vidare läsning kan vi även rekommendera fakta om markvärme på Energimyndighetens hemsida. En kortfattad förklaring av markvärme finns också att läsa på svenska wikipedia.

Vilken markvärmepump fungerar bäst för mitt hus?

En vanlig fråga när man väl satt sig in i hur markvärmen fungerar är vad man gör härnäst och vilken typ av pump man ska välja. Det finns inget svar som alltid stämmer utan varje värmepump måste anpassas individuellt för dig och ditt behov. Husets storlek, var i landet du bor, tomtens förutsättningar är några av sakerna som spelar in.

Det bästa sättet att komma igång är att ta in offerter från några olika installatörer av markvärme (manuellt utvalda och granskade sådana i hela Sverige kan du komma i kontakt med via länken). Du som kund bör ha en övergripande koll på hur jordvärme funkar men detaljerna gör du bäst i att överlåta till proffsen.

En viktig nyckelfaktor i ditt val är också priset, och hur mycket pengar du kan spara förutsatt att din markvärme fungerar som den ska, läs mer i genomgången av vad markvärme kostar.

Risker och möjligheter med ytjordvärme

Till sist är här några viktiga punkter att ha i åtanke när du vill skaffa markvärme:

  • Begär förslag och priser från flera markvärmefirmor innan du väljer en att skriva avtal med.
  • Du kan behöva söka tillstånd från din kommun, kontakta dem tidigt i planeringen.
  • Även om investeringen kan ligga på allt mellan 50 000 och 120 000 kr så kan du oftast spara minst så mycket inom en tioårsperiod.
  • Din kollektorslang ska inte ligga för nära din tomtgräns eftersom den kan påverka marken även utanför din tomt. Den får heller inte ligga nära en vattentäkt.
  • En seriös värmepumpsföretagare har koll på vilka regler som gäller men du som äger huset har alltid det slutgiltiga ansvaret, så se till att säkerställa att din markvärmeanläggning uppfyller de krav som finns.
  • Rätt dimensionering är A och O.

Vad är det för prisskillnad på jordvärme och bergvärme?

Bergvärme borras på djupet medans jordvärme placeras horisontellt ”på bredden”. Marekvärme kräver förvisso mer yta, men inte lika mycket arbete med exempelvis borrning. En annan skillnad detta innebär är att installation jordvärme kostnad inte hamnar på samma nivå som att installera bergvärme pris. Prisnivån för en installation av jordvärme ligger på mellan 62 000 kr – 117 000 kr medans  total bergvärme kostnad kan ligga på mellan 110 000 och 180.000 kronor.

Med ovanstående tips och pekpinnar är du på god väg att få effektiv och fungerande markvärme till ditt hus!